Kropp & hälsa
Det verkar så enkelt
När man möter vissa människor som är i så fin form utan att de någonsin tycks behöva lyfta ett finger för att uppnå det eller bevara det väcker det förundran. Men vi kan aldrig från utsidan se allt som sker på insidan, vi lever sällan så nära andra att vi kan veta vad de gör med varje minut under dygnet. Vi kan inte se vad de gör eller vad de inte gör, precis som ingen annan kan se oss. Och även om vi såg utsidan skulle vi inte kunna se vad som sker på insidan, i kroppen och i själen.
Viktigast av allt är själen. När du mår bra i själen så är den både tillräcklig och fullödig. Det ger en känsla av lugn och tillfredsställelse som gör att distraktioner och sådant vi matar kroppen med eller snarare utsätter vår kropp för mister sin lockelse. Men oavsett om vi fortsätter eller slutar med dem så kommer kroppen att göra bra saker och helas och ju helare kroppen blir desto friskare och lugnare blir själen. När du landar i insikten om att själen är viktigast väcks frågan om hur man då ska kunna hela sin själ, hur hanterar man den som det viktigaste av allt?
Det svåra svaret är: You dont. Man gör alltså ingenting och det är just det som är det svåra. Hela våra liv har vi fått lära oss att vi måste göra saker, vara saker, bete oss på olika sätt för att åstadkomma specifika saker. Precis som vi lärt oss om våra
kroppar, att de är biologiska kroppar som fungerar på olika sätt - bränsle in, energi ut enligt givna formler. Och allt det är rätt och slätt fel. Visst kan vi lära oss mycket genom att studera biologi och biokemi. Vi kan lära oss vad som är giftigt för oss och undvika det, vi kan lära oss om virus och vaccin som kan hjälpa oss - i alla fall hjälpa oss att känna oss i kontroll och kanske lite tryggare.
Självklart bör vi vara varsamma med våra liv och vår hälsa, så att vi inte menligen söndrar och förstör. Synar vi oss själva är det förvånansvärt mycket vi gör mot oss själva som vi är fullt medvetna om att det inte är bra för vår kropp och hälsa. Sånt som inte heller är bra för vår själ - i den mån vi ens har en medvetenhet om vår själ, vårt autentiska jag eller ens våra egna grundläggande värderingar.
Vem och vad tror du på?
Förr i tiden trodde människor på orden från präster och läkare på ett helt annat sätt än vi moderna människor gör.
Det gav en känsla av grundläggande trygghet, det gjorde det möjligt att få vägledning och hjälp att lyfta blicken och tro på att det finns en mening/förklaring och kanske till och med en högre makt som kunde hjälpa oss.
Som jag skrivit redan i tidigare avsnitt här på min webb hänger allt ihop. Vår personliga utveckling, vår medvetna strävan efter att må bra i våra liv och uppnå så bra hälsa som vi kan är olika aspekter av samma saker. Kreativitet är en del av vår själsliga hälsa, vår utveckling och våra energi balanser lika så. Och om vi
har utmaningar i form av diagnoser, övervikt eller annan ohälsa så har vi en specifik inriktning att börja söka helande i eller funktionell hantering av. Så att vi kan överkomma den utmaningen, skadan eller sjukdomen.
En reflektion jag gjort kring personlig utveckling föddes av kommentaren från en
person i min närhet. Han hävdade att introspektion och personlig utveckling var själviskt och egoistiskt. Jag kunde förstå var han fick den tanken ifrån, för när man grundar sig i sig själv, tar reda på vad som är essensen av mig och vad som driver mig istället för att ha fokus på att vara andra till lags och göra som andra tycker så
blir det en automatisk avgränsning av andras möjlighet att styra eller påverka ens liv och vad vi gör mest. Jag vill inte med detta säga något ont om den mannen, vi var båda så unga och förändringen i mig var skrämmande för honom som precis som jag saknade kartan till livet. Men det lät mig komma fram till en viktig insikt:
Vi kan inte ge andra vad vi inte har eller göra för andra vad vi inte är kapabel att göra för oss själva. Om vi inte ser om oss själva, möter våra behov och tar hand om hur vi mår har vi inget alls att ge till världen eller andra människor.
Summan av allt
Och det är i sanning rent egoistiskt, vi behöver fokusera på att själva vara hela och må bra för att kunna ge till andra.
När jag orienterade mig inför utbildning lärde jag känna en psykolog, vars yrke jag kände mig mycket dragen mot. Han berättade att de under sin utbildning var tvungen att själva gå
igenom en serie med samtal med en psykolog. Jag frågade om det var för att lära sig genom egen erfarenhet hur det känns för patienten. Även om han bekräftade att just det kunde vara en positiv effekt så var det huvudsakliga syftet att de skulle göra upp med all sin egen skit så att de skulle kunna vara bra verktyg för de klienter
de i framtiden skulle möta. När jag gick utbildningen till coach ingick motsvarande i vår utbildning.
Det visar sig att vi som i våra liv utbildar sig till människomänniskor lika väl som alla de människor vi vill hjälpa går omkring med ryggsäckarna fulla och om vi inte själva tvättat vår byk så poppar den upp
i professionella samtal när vi egentligen vill och bör vara helt fokuserade på den vi vill hjälpa - den vi valt att vara ett verktyg för.
Så... vad och vem tror du på?
Den moderna människan har kanske utvecklats från en tro på gud till en annan form av andlighet, kanske en tro på världs- själ, healing eller magiska krafter. Allt är sant och allt är falskt på en och samma gång. Vi kan ha utvecklats från en tro på läkare som var i det närmaste dyrkan, där vi inte såg vår egen del i det hela alls - till en stark skepsism. Eller så har vi fortfarande
en tilltro till naturvetenskapen och den moderna läkekonsten, kanske i viss kombination med tilltro till gammal österländsk medicin. När jag studerade på universitetet var en obligatorisk kurs vetenskapsteori, där fick vi lära oss att alla fakta i den moderna vetenskapen var slutsatser av genomförda studier eller teorier byggda av observationer. Och dessa var så att säga "sanna till något nytt som styrks bättre av resultat från nya studer finns", med
andra ord Sanna tillsvidare - till vi vet bättre. Allt är inte utforskat, alla svar finns inte tillgängliga ännu. Det lämnar oss med en osäkerhet och det enda vi vet säkert är att det sannaste vi kan uppnå är bara sanning just nu och kan visa sig vara falskt inom något år.
Mitt eget förhållningssätt till detta är att inte ta något för absolut fakta, utan ta emot kunskap som byggstenar till min egen förståelse av världen.
Leva med och bemästra
OBS!
Personerna på bilderna har inte koppling till textens innehåll.
Övervikt mm
Nästan alla kämpar mot
Ungefär 50% av svenskarna är överviktiga, ändå är definitionen övervikt i relation till normalvikt. Att hantera sin vikt har blivit ett projekt som nästan varenda svensk ägnar sig åt, aktivt eller omedvetet. Det har blivit inbäddat i vår kultur och vår folksjäl. Dock är det ännu bara fokus på symtomet dvs övervikten men i ytterst liten del fokus på orsakerna - man pratar främst om kalorier in och förbrända kalorier. Men utelämnar allt det som påverkar vad kroppen gör med kalorierna, vad som ligger bakom våra val av kalorier osv.
ADHD mfl
Alla i något spektrum
När det gäller hur vi fungerar neuropsykiatriskt så är det svårt att hitta någon som är helt 100%. Tvärt om lever vi alla med någon grad av någon form av diagnos och det är helt okej. Med detta sagt vill jag vara tydlig med att jag inte avser förminska de som har stor utmaning av sin NP diagnos i sitt vardagliga liv. Ingen bör titta snett på dem eller förringa de svårigheter som de som faktiskt får diagnosen har. Jag vill dock att var och en ser sig själv i spegeln och inser att Ja, jag har också olika drag av detta. Acceptera alla som de är.
Hudproblem etc
Från Acne till Melanom
Huden, vår anslagstavla, där allting syns men som vi av olika skäl ibland blir blind för. Redan som ung möter de flesta acne i olika svårighetsgrad, några får eksem eller psoriasis, andra får torra händer och/eller fötter med självsprickor. Vad vi äter påverkar, hur ofta eller sällan vi duschar, hur mycket friskluft vi får, om vi utsätter huden för sol eller salta bad, om vi smörjer in oss och med vad i så fall, om vi nyttjar make up eller inte. Redan som barn får vi lära oss att vi måste skydda huden mot sol och vi får som unga lära oss att hålla koll på leverfläckar.
Hur hänger då allt detta ihop med Personlig utveckling?
Logiken kanske inte är helt uppenbar, så bara för att vara tydlig handlar det om att vi som individer hålls ansvariga för att just bemästra allt detta. Vi ska ta ansvar för att förebygga, för att upptäcka och kontakta sjukvården om det är något som är fel - samt om något faktiskt är fel då ansvara för att genomföra behandlingen som föreskrivs så som den föreskrivs och undvika eller lägga till sådana vanor som bidrar till att det blir bra eller förhindrar att det kommer tillbaka. Det är ett väldigt stort ansvar, naturligt och självklart tycker många - men det är långt ifrån enkelt. Och allt för ofta hör jag människor beskriva känslor av misslyckande, att de får skylla sig själv för att de har olika svårigheter, skam för att de drabbats eller inte lyckats följa de ordinationer de fått så de har fullt upp med att "skylla sig själva".
Det enda som är ursäktat i vår hälso-kultur är just det medfödda, sånt vi inte kan rå för ex genetiskt nedärvt eller orsakat av skada/trauma (där det antingen är någon annans fel eller något vi inte kunnat förutse och undvika). För att leva och må bra i vår kropp behöver vi såklart ta hand om den bäst vi kan, men vi behöver vara varsamma så att den inte blir något som orsakar skamkänslor, att vi inte gör den till ett projekt som konsumerar våra liv eller att vi fokuserar på vissa delar av den med hat eller avsmak. Vi har bara en kropp och den är vårt fordon genom livet, den kan ge oss både njutning och glädje på så oändligt många sätt. Inom vår personliga utveckling behöver vi finna vägar till att älska vår kropp, vara tacksam för allt den gör möjligt och varje dag utan smärtor och krämpor. När vi är vän med vår kropp och tar minst lika bra hand om den som vi tar hand om vår bil eller vårt diskbänk/spis/hem.
Avsnittet har rubriken Kropp & hälsa
- när ska vi komma till saken?
Saken är den att vi är där.
Vad betyder hälsa för dig?
Det spelar ingen roll vad vi gör med vår kropp utifrån tanke och medvetet agerande - så länge vi fortsätter göra det vi vet försämrar vår hälsa vilket jag skriver om i flera av de andra avsnitten här.
Det spelar ingen roll vad vi gör i vårt liv, med vår själ och vårt medvetande utifrån tanke och medvetet agerande - om vi fortsätter att inte lyssna på vad vi behöver, vad vi mår bra av och vad som får vår själ att sjunga.
Sluta söndra och göra illa dig själv och förstöra din kropp.
När vi lyssnar inåt på vad vi tänker, vad vi känner, hur vi mår och blir riktigt bra på att uppfatta våra egna signaler från både kropp och själ - då har vi kartan.
När vi följer kartan och alltså slutar göra saker som förstör, söndrar eller utmanar/försämrar vår hälsa och istället blir riktigt bra på att balansera vårt liv och möta våra egna behov - då har vi hälsan i både kropp och själ.
Du vet - din kropp vet - du känner det i din själ.
Tro på dig - ditt innersta jag.
Lyssna och acceptera, bli klar över vad som är viktigt och vad som är sant för dig.
Du behöver inte tro på mig eller någon annan.
- Sluta förstöra för dig själv eller sabotera din kropp - dina livsförutsättningar
- Uppskatta det hos dig som är fint, hälsosamt och starkt
- Ta hand om dig själv både fysiskt, mentalt och emotionellt så bra du kan
- Acceptera det du inte kan förändra och var tålmodig - alla förändringar tar tid
- Vila, ladda batterierna och fyll på med sådant som ger dig energi och en känsla av livsglädje, kreativitet eller nyfikenhet
- Fyll ditt liv med innehåll - lev nu.
Its not about the destination
- life is the journey.