Fastan inleds efter frukost den 12:e april, vilket datum Ramadan börjar och slutar varierar över åren eftersom tideräkningen inom Islam baseras på en månkalender. I år bryts fastan den 12:e maj med firandet av Eid (att man bryter fastan).
Muslimerna fastar i 30 dagar, från soluppgång till solnedgång. Under fasteperioden är det viktigare än annars att dels be sina fem böner per dag, men också att läsa koranen, rena sina tankar och tänka goda och tacksamma tankar.
Alla förväntas uppträda väl, ge allmosor (zakat), högakta sin familj och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning. Genom fastan anses hjärtat styras iväg från värdsliga aktiviteter, själen renas och människor påminnas om hur beroende de är av sin gud, vilket anats leda till större ödmjukhet,
sannfärdighet och medvetenhet om det gudomliga i skapelsen. Inom kristendomen fastar man i 40 dagar, före fastan är det 3 dagar fest (fastelagen) varav den sista dagen är fettisdagen. Sista veckan kallas för Stilla veckan, den inleds med Palmsöndagen (sista söndagen före påsk) och i slutet av veckan är Skärtorsdagen, Långfredagen och på Påskafton bryts fastan. Fastan betyder inte för de kristna nödvändigtvis att man avstår all mat, det kan vara något annat man väljer att avstå ifrån ex TV, att spendera pengar etc. På söndagarna kan man dock bryta fastan och ta del av det man avstår. I övrigt är syfte och mening helt likt den islamska fastan.
Fastan syftar traditionellt till att träna självbehärskning, tålamod, blygsamhet och andlighet. Att vara tacksam och god som människa, göra gott för andra och att rena sina tankar (vara from även i tanken). Det handlar om att tygla sitt ego, att inte följa våra lustar och avstå från distraktioner, förströelse och även irritation, ilska och svordomar. Att rannsaka sig själv, inte skjuta upp ånger eller goda handlingar utan skynda till förlåtelse. Att få syn på var och när vi lurar oss själva.
För mig är syftet att öka medvetenheten om hur bra jag har det, grunda i en sund självbild och tacksamhet. Att uppskatta och värdesätta relationer till andra och mig själv som person, genom att reflektera och avstå lyx och distraktioner som annars är sådant jag tar för givet. Det kommer att ge mer tid att reflektera och känna efter på ett sunt sätt. Så att jag får mer tillgång till mig själv och vad som är verkligen viktigt för mig i mitt liv.
Regim - på mitt sätt
Teman för bönerna/reflektionerna olika dagar
Skulle dessa teman inte räcka för de 30 dagarna kan andra dyka upp utifrån vad jag läser eller har kommit fram till i tidigare reflektioner. Jag har mina dokument från tidigare genomförda styrelsemöten med mig själv och andra reflektioner som jag kan gå tillbaka till.
Precis som avsett påbörjade jag min egen version av Ramadan i form av en Mental fasteperiod den 12/4 med min fulla regim till att börja med.
Det gav mig utrymme att syna mitt liv, mina val, reflektera mer medvetet och prioritera den tid jag har till mitt förfogande.
Första veckan var jag seriös och lyckades bra med det jag hade föresatt mig, dock sammanföll den med allt för mycket jobb som jag lät ta mer än mycket tid - det var ju inte något annat som lockade. Det var ovant.
Under hela perioden avstod jag sociala media och lärde mig att jag i det stora hela inte saknar det alls. Men att det gjorde att jag saknade min syster och hennes familj mycket mer. För via Instagram har jag möjligheten att ganska frekvent få se glimtar av deras liv.
Musiken var balsam för själen. Att läsa en roman när jag återtog det var underbart. TV nyheterna fick mig att känna mig upplyst. Att kombinera underhållning av enklare passiv karaktär är vad jag
behöver efter min arbetsdag och det är okej även om det inte är skapande. Viktigast för mig är att jag slipper reklam och kan välja vad jag vill se och när jag vill se det (så jag streamar).
Att ta pauser i vardagen är jag inte bra på, lika så lärde jag mig att de temastyrda reflektioner jag hade planerat var antistimuli för mig. Min hjärna behöver reflektera och associera fritt och ostrukturerat. Det var förvånande för mig som tänker att jag är så beroende av struktur.
Kanske är det nyckeln som jag hittat - att förstå att jag inte funkar optimalt med givna strukturer. Inte ens de jag själv tänker ut i förväg.
Och samtidigt så är det ju sådan jag är - en som skapar struktur var jag än kliver in. Jag paketerar och strukturerar alltid och kommunicerar struktur. Men vid närmare eftertanke så inser jag att den ständiga vidareutvecklingen av de strukturer jag skapar i jobbet är dynamiken som visar hur jag egentligen är.
Ständig utveckling 😎