Mänskliga behov

Karta och kompass för att bättre reflektera kring och kanske förstå våra drivkrafter (och knasiga beteenden)

Det finns många olika teorier

- men de är inte helt olika varandra

Inom psykologin utvecklas och prövas olika teorier i försök att förklara och beskriva mänskligt beteende, behov och drivkrafter. För den som inte är forskare är det mest relevanta - vad man själv kan ha för nytta av den relativa kunskap som produceras. Med relativ kunskap avses att denna kunskap inte bygger på sanning och fakta - utan på teorier som har utforskats och testats vilket gett resultat som tyder på att de är sanna eller stämmer i väldigt hög omfattning. Som privatperson utan forskningsambition tar vi till oss det som känns rätt och sant för oss själva och genom vårt eget reflexiva projekt (som i huvudsak pågår omedvetet) förädlas vår bild/förståelse genom vår livstid.

Vad kan vi förstå utifrån teorier om mänskliga behov?

Inom oss upplever vi olika drivkrafter, motivation att göra olika saker. Oavsett om vi tänker på det eller inte sker en sortering av vilka drivkrafter vi ger utlopp och vilka vi pausar eller helt stänger av.

Det som avgör den sorteringen är våra medvetna val, baserat på faktiska prioriteringar, värderingar och ambitioner - när vi är medvetna om att vi gör dessa val. Ofta när vi traskar på i livet går vi däremot mer eller mindre på autopilot och gör omedvetna val och prioriteringar. Det är då våra basala mänskliga behov styr i större omfattning, men vi styrs också av vanor och ovanor, vår kultur och traditioner, andra personers prioriteringar eller behov. Det ger oss både psykologiska och känslomässiga effekter i hur vi mår och vad som blir resultatet i vårt liv.

Maslows trappa felaktigt hänvisad

- den skapades av en annan

I en artikel i Forskning och Framsteg sept 2021 (2021/6) intervjuas psykologen Scott Barry Kaufman vid Columbia university i New York. Han har studerat Abraham Maslov ingående, tagit del av hans originaltexter, dagböcker och prövat idéerna mot modern forskning. Maslow själv hade inte med forskning prövat och utformat dessa teorier. Kaufman uppger en ledarskapsforskare vid namn Charles McDermid som den som på 1960-talet skapade pyramiden som översatts till Maslows behovstrappa. Han är tydlig med att det inte heller var så att Maslow såg de mänskliga behoven och vår utveckling som hirearkiska, så att vi måste ta oss ett steg i taget i en bestämd ordning. Kaufman beskriver att Maslow, och även han själv, snarare ser det som en resa - att vi rör oss mellan de olika behoven, att de inte kan ses som separata. I sin bok Transcend: The new science of self-actualiation beskriver han på ett nytt sätt, baserat på människans behov hämtad direkt från Maslow - där behoven verifierats av modern hjärnforskning.

Bildkälla: Forskning & Framsteg (länk till artikeln)

Att göra sig medveten

Att blir medveten om dessa behov är viktigt för att kunna medvetet möta dem. Medvetenheten kommer att minska reaktiviteten i ditt liv, då du kan utvärdera dina egna behov, förstå dina beteenden och justera dem så att de bättre ger dig den tillfredsställelse du söker. Det kommer också att hjälpa dig att förstå varför du gör vissa saker så naturligt, eftersom det uppenbarligen uppfyller många av dina grundläggande behov. Det kommer att förklara för dig varför vissa vanor är så svåra, nästan omöjliga, att bryta och hur du ska göra för att kunna förändra de beteenden du vill.

Robbins sex mänskliga

behov och hur de påverkar dig

~ Och hur du kan påverka de effekter de skapar i ditt liv

Om en vana eller beteende möter tre eller fler behov är det svårt att bryta den vanan - fyller den än fler behov är det ännu svårare.

Säkerhet & trygghet

Att vara trygg och undvika smärta, det är en kraftfull överlevnadsinstinkt som finns hos både människor och djur. Vi behöver alla en viss nivå av säkerhet och förutsägbarhet i våra liv, för det är avgörande för vår överlevnad.

Om saker och ting är mycket osäkra känner vi oss otrygga och vi upplever stress och smärta (rädsla, oro mm). Det får oss att kämpa för att hitta olika sätt för att uppnå säkerhet ex. genom vänner/familj, tv eller alkohol. Medan vi kan vi slappna av och faktiskt fokusera på andra behov när behovet är uppfyllt på en sådan nivå att vi känner oss säkra att det inte finns fler faror, att vi är trygga . Om behovet av säkerhet är så tillfredsställt att ingenting överraskar eller förändras skulle vara livet vara väldigt tråkigt. Alla behöver olika nivåer av säkerhet i sina liv. Det är anledningen till att vi har nästa behov, vilket är motpolen till det första behovet.

Osäkerhet & variation

Ett annat ord för osäkerhet är variation. Det handlar om ett behov av att bli stimulerad och uppleva förändring och överraskningar i sitt liv. Vi behöver känna en variation av känslor genom våra dagar. Vi behöver alla ett miljöombyte då och då, titta på en ny film, en resa till ett nytt land. För detta är vad som gör livet spännande & utvecklande eftersom vi inte vet vad vi ska förvänta oss. Det är viktigt för oss att balansera, så att osäkerhetsnivån är acceptabel så att vi vet att det i slutändan kommer att ge oss glädje.

För mycket osäkerhet kommer att göra oss rädda, medan inte tillräcklig osäkerhet/variation orsakar tristess. Så de två första mänskliga behoven är ytterpunkter på en skala där var och en behöver hitta sin balans. Exempel: Är man som person lätt uttråkad och vill ha mycket stimulans kanske balansen är 30/70 med övervägande behov av osäkerhet.

Signifikans – Betydelsefullhet, att vara viktig

Innerst inne behöver vi alla känna att vi är viktiga, unika, speciella och värd uppmärksamhet. Känna att det gör skillnad att det är just jag - inte vem som helst som finns i ett sammanhang eller gör något. Exempel som förälder vara den som tröstar sitt barn och att det gör skillnad att det är just mamma och inte vilken kvinna som helst som tröstar. Detta behov kan manifesteras på många sätt. Ett sätt för människor att uppnå detta är genom att bli högpresterande, eftersom det gör att de kan känna sig viktiga.

Ett negativt sätt att försöka uppfylla behovet av att vara betydelsefull kan vara att vissa människor sätter sig över andra för att känna sig bättre än dem. En annan populär metod är att göra sig excentrisk på olika sätt. Men om vi strävar efter för stor unikhet hamnar vi helt utanför och vi tappar balansen.

Kärlek och tillhörighet/samhörighet

Vi strävar alla efter en nivå av förbindelse med våra kamrater, vår familj och våra kollegor. Som människor behöver vi personliga relationer oavsett om det är i form av en vänskaper eller en intim relationer. Om vi vårt behov av samhörighet inte uppfylls alls känner vi oss ensamma och isolerade från andra människor. Men om det tar överhanden känner vi oss inte längre som unika individer, och förlorar vår egen identitet vilket kränker vårt behov av signifikans.

Kärnan i alla mänskliga förbindelser bygger på likheter eller konformighet med varandra, men om vi är alltför upptagna med att vara signifikanta/betydelsefulla känner vi sällan samhörighet eller att vi liknar någon annan. Därför är behovet av signifikans och samhörighet motpolen på den skala som behöver balansera mot Kärlek - Samhörighet.

De fyra första basala mänskliga behoven beskriver Tony som de huvudsakliga. Medan de två därefter framträder allt eftersom i livet - med mognad, livserfarenhet och utifrån hur väl de fyra första behoven är i balans.

Tillväxt - Utveckling

Allt antingen växer eller dör, det finns inget mellanting. Och människan är inget undantag. Mångas mål eller strävanden är att nå ett visst ekonomiskt mål, en livsstil eller speciell situation - det är när vi kommer fram som det blir mer kännbart hur stort vårt behov av växande är.

Vi har olika stor förmåga att vara nöjd och sluta sträva beroende på hur stort detta behov är. Ingen kan förbli stillastående - livet och förutsättningarna kommer alltid att förändras vare sig vi vill det eller inte. För vissa kanske det uppfattas som avundsvärt att ha uppnått en viss nivå, livssituation eller tillvaro - medan dessa människor själva upplever sig missnöjda eftersom de inte växer längre. De har nått platån, och det finns inga fler berg att bestiga. Vi kan se personer med stort behov av växande och utveckling uppnå de mest fantastiska saker - som de snart nog demonterar eller övergöer för att de är på väg mot nya mål. Å andra sidan kan vi se personer som lägger massiv kraft och energi på att försöka klamra sig fast, lappa och laga en situation de uppnått och absolut inte vill växa ifrån. Exempel två personer i ett par där den ena utbildar sig eller byter yrke och uppnår en ny nivå i sitt liv men har svårt att få sin relation att hålla för att de kommit i obalans eller otakt (med det sagt behöver inte ena partens utveckling alltid leda till separation - det finns mycket klokt att göra för att undvika).

Bidrag - altruism

Bortsett från oss själva och våra egna personliga behov, våra närstående och familjers behov önskar vi alla att göra skillnad och bidra till det större goda. I huvudsak är altruism ett universellt behov för alla, något som inte beror på personen.

Vi som människor har alla en djup naturig önskan att bidra utanför oss själva. Det manifesteras i vårt engagemang i vänskap, gemenskaper som förening eller kyrka, i vårt samhällsengagemang på många olika sätt. Men också i vårt engagemang för människor i fattiga länder, bidrag till forskning och vårt klimatengagemang är också sådant som ger uttryck för vårt behov av att bidra. Det kan handla om en vilja att göra ett avtryck i världen, att påverka större skeenden i form av miljöaktivism, idealistiska eller politiska engagemang men också att t.ex. ställa upp som volontär i olika sammanhang eller ge ett bidrag till en insamling. Detta behov fordrar inte att vårt bidrag kopplas till oss själva - det handlar bara om att ge utifrån vad vi är, kan och har utan förväntan på motprestation.

När vi ger en gåva till en tiggare så gör vi inte det enbart för deras skull, utan för vår egen skull, för att det känns bättre i oss, i den egna själen. Vi får stor glädje av att ge gåvor och vi känner både stolthet livsglädje av att göra saker för andra. Ingen människa kan känna sig rik utan att vara generös på riktigt och ge med hjärtat.

Vi har alla olika nivåer av behoven och olika strategier för att fylla dem, vår nivå av behov formas av vår egen natur/personlighet, våra upplevelser i livet och våra livsomständigheter.

Men som alla saker i livet kan vi påverka dem. Det vi behöver göra är att hitta den perfekta balansen mellan dessa motstridiga behov, det är där verklig upplevelse framgång och självförverkligande finns.

Genom att syna våra egna beteenden och fråga oss själva vilket av de sex behoven respektive beteende möter, så kan vi lära känna oss själv och orsakerna bakom våra beteenden och vanor.

De mänskliga behoven är drivkrafterna i våra liv, de påverkar våra beslut, känslor och vårt öde. Vi har alla samma behov men vi kan tillfredsställa dem på olika sätt, vissa positiva och andra är negativa.

Du kan möta ditt behov av signifikans genom att vara modig och skapa ditt drömliv, eller så kan du känna dig viktig genom att ha ett stort problem som du inte kan lösa.

Du kan möta ditt behov av säkerhet genom att bestämma dig för att lita till dig själv eller så kan du försöka känna dig trygg genom att bestämma dig för att aldrig gå ut ur sitt hus igen.

Du kan känna samhörighet genom att ge kärlek till andra eller så kan du se dig som ett offer för andra och tycka synd om dig själv, då blir det myntets baksida med egoistiskt fokus.

Utforska Tony Robbins

Här kan du ta del av Tonys egen beskrivning av de 6 human needs, han länkar också till ett test där du kan ta reda på vilket som är dominant för dig - sidorna är dock helt på engelska.

6 human needs: why are they so important? (tonyrobbins.com)