Tid är lika med liv
Tiden är en rättvist fördelad resurs
Vårt liv består av ett antal år, ingen vet exakt hur många. Vad vi däremot vet är att vi varje år får exakt lika mycket tid - 365 dagar per år och vart fjärde år en extra. Det gör 8760 timmar per år - 525 600 minuter - till vårt förfogande. Vare sig vi tänker på det eller inte så fyller vi dessa minuter och timmar med olika saker - som vi har prioriterat tillräckligt högt för att det ska få vara en del av vårt liv.
Syftet med de tankar som vidare lyfts kring Tid och Liv är att väcka reflektioner kring livsdesign - att medvetet välja vad vi lägger tid på för att skapa de liv vi vill leva. Men inte att skuldbelägga eller svartmåla olika sysselsättningar vi ägnar oss åt. Det har blivit ett vanligt modernt fenomen att se det som mindre värt eller värre att ägna sin tid åt att titta på tv eller spela spel på datorn - mina reflektioner går inte åt det hållet. Alla aktiviteter vi ägnar oss åt väljer vi för att de ger oss något och fyller ett syfte för oss där och då - det finns inget rätt eller fel. Bara man är medveten om de val man gör och står för dem.
Vad lägger du din tid på?
Även det mest meningslösa fyller ett syfte, är det ditt syfte?
Jobb
Sömn
Husbehov
Vi behöver alla en inkomst för vårt liv
Att vi alla behöver göra något för att finansiera vårt liv är inga konstigheter. Men vi lägger olika mycket tid och energi på att göra just det. För en kan jobbet vara mer än bara något man gör för brödfödan - det kan ge andra kvaliteter i livet som självförverkligande, utveckling osv. Medan det för andra är mer i syfte att tjäna pengar.
Sova måste vi alla
Det har länge forskats på sömnen och det finns oändligt många teorier och fakta som säger samma sak eller helt motsatta saker. Det enda alla är överens om är att vi behöver sova. Sömnen störs lätt av vår moderna livsstil och påverkas direkt av stress och annan ohälsa.
Livet och vardagens logistik
Även det mest minimalistiska liv innehåller ett antal göromål som fordras för att livet ska kunna löpa på. För de flesta av oss omfattar det såna praktikaliteter som egen hygien, tvätta & städa, handla mat och laga & äta den, betala räkningar och underhålla både vår kropp och våra prylar på olika sätt med mera.
Vad vi lägger vår tid på när vi inte medvetet väljer är nära förbundet med våra mänskliga behov och olika typer av energi. Så för att förstå varför vi gör olika saker och hur vi kan tillfredsställa samma syfte med medvetet valda saker/aktiviteter behöver vi hela bilden.
Det är också för de allra flesta så att allt mer av vår tid, vårt liv, vad vi lägger vår energi på och vad vi klarar av att fokusera på dikteras av andra - med helt andra agendor än den vi skulle välja själv om vi gör medvetna val. Då avses inte bekanta, vänner och närstående (som under 90-talet började kategoriseras som energitjuvar etc) utan bara till viss liten del dem.
Den stora energitjuven i vår moderna tid är framställd av människor för att kapitalisera vår tid och vårt fokus - det är en affärsidé, någon vill helt enkelt tjäna mer pengar. För att åstadkomma det nyttjas teknologi och psykologi på alla upptänkliga sätt för att vi helst inte ens ska märka när vi går i deras ledband. Att ha produkter och tjänster till salu och att tjäna pengar på att andra köper det man säljer är varken fel eller fult på något sätt, det är så jobb skapas och vi kan tjäna vårt levebröd och som kunder få det vi önskar i våra liv. Men att leva i en tid som denna och själv vara författaren av berättelsen om våra liv, att vara den som väljer och bestämmer, prioriterar och investerar kräver mycket mer av oss nu än i någon tidigare tid i mänsklighetens historia.
Livsdesign och att mer medvetet välja och styra upp sitt liv är inte och kan aldrig vara svart eller vitt. Ingen klarar av att vara fullt medveten och ha full kontroll över allt, vara 100% medveten om alla val och prioriteringar man gör. Det är inte värt att sträva efter, utan skulle leda till psykisk ohälsa och tvångsmässigt tänkande om vi försökte allt för hårt. För att må bra i våra liv och få ut det mesta möjliga vi själv vill handlar det istället om att hitta ett förhållningssätt där vi styr i stora drag, skapar vanor eller mönster för våra val som hjälper oss att både komma dit vi vill och att må bra i den tid och kontext vi lever i här och nu.
Information och efterforskning
Vad klarar du av att fokusera på?
Vi både översköljs av och eftersöker information
Nästan varje dag kommer det gratis information i våra brevlådor (även om vi satt skylt om Nej tack till reklam) i form av Gratistidningar så kallad "samhällsinformation", Medlemstidningar från föreningar ex. fackförbund. Adresserade utskick från företag vi har en koppling till i syfte att skapa merförsäljning eller informera om det avtal vi har ex. försäkringar. Eller adresserade utskick från aktörer som köpt information om oss från olika källor och vill sälja samma eller liknande till oss ex. lån och kreditlösningar. Ser vi på tv-kanaler är det allt ifrån Anslagstavlan till reklam som serveras vare sig vi vill eller inte - en del bra och intressant och annat lämpligt att ta som en lämplig paus för att gå på toaletten istället. Rör vi oss utomhus är det allt ifrån tidningarnas löpsedlar till rörliga informationer eller reklamer på stora tv-skärmar. Allt detta utöver sådan information vi behöver ta del av knutet till vårt jobb eller den utbildning vi går, utöver all information vi själva vill ta del av ex. en tidning vi prenumererar på (även dessa innehåller en stor mängd ovidkommande information eller reklam). De sociala media vi använder har också mycket information och reklam från tjänstesäljare likväl som de som säljer saker.
Hur vet man att man gjort rätt val?
Valfrihet är en aspekt av vårt moderna liv som sänder oss in i en fängslande spiral av information som kan driva oss till frustration. Särskilt om det är avgörande val eller sådant som har direkt koppling till vår trygghet ex. val av försäkringar eller pensionsplaceringar. Eller om det handlar om något som kostar mycket pengar som när vi ska köpa en ny bil eller ett hus. Då är det miljarder saker vi behöver ta reda på och vill jämföra för att kunna göra ett så väl grundat val vi bara kan. Det sorgliga är att vi nästan alltid hamnar i en otillfredsställd känsla när vi väl har gjort vårt val - en känsla av att ha blivit lurad eller att ha missat något och gjort ett sämre val än vi hade kunnat göra. Det gör att vi kan riskera ett näst intill tvångsmässigt angreppssätt på all den information vi söker.
Men även i det lilla gör vi hundratals val, allt handlar inte om så stora saker som vilken förskola ens barn ska gå på. Ex. när vi av någon anledning inte längre vill köpa samma schampoo som vi brukar ha är alternativen nästan oändliga. I många familjer skojar man om det triviala vardagsvalet Vad ska vi äta till middag? det har vi fått många svar på Det ska vara kyckling på fredagar osv. Med världens alla kök på vår repertoar och miljoner möjliga anpassningar vi kan göra av de recept vi bemästrar (eller hittar på internet) så har något så basalt som en vardagsmåltid blivit komplex och kontroversiell (miljöhänsyn, nation-märkning osv).
Globala nyheter som allt för ofta skildrar elände
Det finns idag mycket forskning som visar på hur media och vår nyhetskonsumtion påverkar vår känsla av trygghet i vår tillvaro både avseende risk för våld & brott och risk för naturkatastrofer och sjukdomar. Vi påverkas inte bara av nyheter, även de filmer och annan underhållning vi väljer påverkar oss. Aldrig förr har det funnits så många dokumentärer om seriemördare och andra avvikande minoriteter. Att vi tar in så mycket elände och skrämmande skildringar från världen i stort får vi en förändrad syn på vår omvärld och svårare att bedöma risker och hot. (En intressant avhandling för den som vill läsa mer).
All världens kunskap i vår ficka (mobil)
Nytt för vår tid är också tillgängligheten på fakta om än friskt uppblandat med åsikter och populärvetenskap eller personliga reflektioner (så som denna webbplats). Det talas allt mer om att vi inte längre använder vår hjärnkapacitet till att lära oss saker på samma sätt - tack vare att vi inte behöver, undrar vi något så har Google eller Wikipedia svaret inom några sekunder. Liksom vi har avancerade miniräknare i samma enhet, uträkningsmotorer för valut och allt möjligt annat finns på internet. Rättstavningsprogram hjälper oss att skriva mer rätt, utan nämnvärd ansträngning.
Att vara sin egen läkare eller hälsorådgivare
Om vi gör illa oss eller ett barn blir sjukt, om vår kropp uppvisar någon form av förändring som vi inte vet vad det är (i vissa fall även då ex. åldersrelaterat) så gör vi rigorösa efterforskningar på internet. Vi läser FASS själva för att utvärdera medicinska behandlingar, socialstyrelsens diagnosregiser och direkt forskning för att förstå oss på och förekomma läkarnas eller de sjukvårdsutbildades diagnos. Ibland för att bespara oss ett besök inom sjukvården, ibland för att vi har hög tilltro till kroppens egen förmåga till läkning och vill få det bekräftat, för att få syptomet avdramatiserat eller rent av för att vi inte längre litar på läkare. Det är inte helt ovanligt heller att vi nu hör talas om att stressade läkare på vårdcentraler själva sitter och googlar det man uppvisar under pågående besök. Det är i och för sig inget konstigt med det, för att i minsta fall kunna ta del av vad patienten själv tagit reda på - så att förklaringar och bedömningar kan presenteras med avstamp från vad patienten själv redan tror sig veta.
Många har också ett hälsotänk som handlar om att vi vill förebygga och med enkla naturliga medel vill hjälpa vår kropp att fungera på bästa sätt. Vi vill gå upp eller ner i vikt, bygga muskler, förhindra åldrande eller stärka vår tarmhälsa (ny trend). Så från en lång period där allt emotionellt, psykiskt och mentalt har varit hänvisat till att Var och en är sin egen lyckas smed - har kroppen och hälsan som projekt också blivit allt mer hänvisat till var och en.
Var och en behöver vara en kompetent tjänsteman
När det gäller våra samhälleliga funktioner och system för vår basala trygghet, saker som bara statstjänstemän och tjänstemän inom kommunen kan besluta om. Sånt som strys av våra folkvalda politiker har precis samma rörelse mot Individens eget ansvar blivit allt mer framträdande. Snart är exakt allt hänvisat till digitala kanaler, vi ska själva ta ansvar för att läsa all information om vad som gäller och hänga med i alla förändringar som gäller detta på respektive myndighets hemsida. Möjligheten att ställa frågor för att kolla om vi har uppfattat rätt är allt mer begränsad och för att ta sig fram till en levande människa att prata eller chatta med behöver man först manövrera sin frågeställning via en chat-bot eller omfattande val-svar i telefon. Är det någon information vi själva behöver lämna till myndigheten så fordras bank ID så att vi kan logga in och fylla i samt signera allt digitalt. I vissa fall finns det möjlighet att göra detsamma på pappersblanketter men dessa är sällan lätta att få tag i och fordrar många gånger att man först lyckats ta sig fram till ett samtal med en levande människa. Om vi missar något steg, gör fel eller glömmer något är systemet allt mer oförlåtande - tydliga tidsgränser, formkrav och strikt noggrannhet krävs. Missar leder till uteblivet stöd, sanktioner eller åtal.
I ärlighetens namn är många av oss kompetenta nog att hantera denna förflyttning, vi klarar det eller kan lära oss det. Men även för den mest kompetenta är det en utmaning och bidrar till en känsla av otrygghet, osäkerhet och kan ge en känsla av att vara till besvär - i relation till de system som vi finansierar gemensamt och som finns till för att ge oss trygghet och stöd i en utatt situation. Men för många i vårt samhälle är detta oöverstigligt kompext och ett hinder, ex. för många äldre, invandrade, kognitivt funktionsnedsatta men även andra som kan ha svårt att ta del av skriftlig information pga synsvårigheter eller annat då långt ifrån all information har hunnit anpassas för att göra tillgängligheten hög. Personer som av olika skäl har behov av Skyddad identitet har inte heller alltid möjligheten att ha ett bank ID.
Jobb
Underhållning
Planera
Komplexitet och sociala samspel
Dagens arbetsliv i Sverige är präglat av just dessa två delar i högre omfattning än någonsin. Få jobb är renodlade löpandeband-jobb där vi utför repetitiva uppgifter som vi kan göra utan att tänka, bedöma, förklara osv. Både i utbildningar och arbete är samspelet med andra i olika former av grupparbeten allt vanligare. Det kräver fokus och mental närvaro i hög omfattning för att vi ska lyckas tillfredsställande i vårt jobb. Även i arbetet behöver vi ta in information, lära oss nya saker och att göra sällanuppgifter som kräver att vi tänker till och kanske följer en manual. I många jobb är det också relativt ofta så att vi behöver kunna lyssna fokuserat under längre tidsperioder ex vid möten för att kunna vara med i dialog och resonemang efter en lång ingress av information.
Enorm konsumtion av underhållning
När vi väl har en stund över gör vi oftast något med den tiden - även om vi ibland skulle må bra av att meditera, sitta och filosofera ~ låta tankarna flyta i dagdrömmar medan vi stirrar oseende. Dagens underhållningskonsumtion handlar till viss del av distraktion, verklighetsflykt och behov av någon form av stimulans vi inte får på annat håll.
Aldrig förr har utbudet av underhållning varit lika stort och för relativt nätta kostnader har vi tillgång till fler tv-kanaler än någonsin, "på köpet" underhållning på internet i alla upptänkliga former, vi kan lyssna på poddar med strukturerat innehåll eller på mängder av olika radiokanaler. Vi kan konsumera underhållning samtidigt som vi kör bil, diskar, tränar etc eller välja att fokusera på den underhållning vi valt genom att läsa en bok eller se en film/ett program.
Att dagdrömma och planera
Under väldigt många år nu har budskapet varit att vi ska Leva i Nuet. Inte hänga kvar i det förflutna och inte oroa oss så mycket för framtiden, eller kanske framför allt inte hänga upp vår livstillfredsställelse och lycka på något diffust eller abstrakt i en framtid som kanske inte kommer. Det finns mycket sunt och bra med de tankegångarna - vilket också framgår i reflektionerna som presenteras här. Men för att kunna reflektera, dagdrömma, tänka ut känslomässigt laddade mål som man faktiskt vill göra en långsiktig ansträngning för att uppnå och för att kunna planera sitt liv på ett medvetet sätt behvös förmåga att fokusera. Kort sagt så snart man vill lyckas kombinera tanke och känsla eller att man behöver röra sig i det abstrakta så fordrar det fokuseringsförmåga, helst av allt avslappnad förmåga att vara kvar i en tanke - att ha långa tankekedjor.
Man blir nästan utmattad bara av att tänka på allt!
Så medan vi travar oss igenom vidden av detta avsnitt genar vi till ett tankefrö om ett av många sätt vi redan nu hanterar allt detta på (förutom att döva tanken och bara leva på som ett rö för vinden) som vi kan göra mer av och göra medvetet utformat som vi vill ha det.
Genom att göra ett medvetet valt ramverk - beslutsvanor som underlättar genom att minska antalet valsituationer, minskar mängden information och efterforskningar vi gör kan vi spara både tid och energi. Med ett balanserat intag av information kan vi också minska känslan av oro och överhängande fara.
Det skulle kunna se ut ungefär så här (några exempel)
- Se/lyssna bara på en nationell nyhetssändning per dag (och en lokal/regional om du vill)
- Kolla bara Covid statistiken 1 gång per vecka ex på onsdagar (om du hör till dem som gärna har koll)
- Dissa alla gratistidningar, all pappersreklam och föreningstidningar, utskick mm som du inte särskilt valt själv (returpapper). Läs de du valt enbart på söndagar som paus medan du städar.
- Vattna blommorna samma dagar i veckan ex tisdag, torsdag, söndag. Kombinera det med andra hushålls göromål som ex. storkok, tvättstuga, storhandla, städa (det kan vara fiffigt att bara laga mat de dagarna och se till att du har matlådor och i stort sett färdiga middagar att äta resten av veckan).
- Lyssna enbart på reklamfri media och se enbart reklamfri TV ex via SVT play och andra streaming tjänster som du väljer att betala för.
- Undvik alla funktioner som spelar upp automatiskt, både i sociala media och streamingtjänster. Så att du kan välja vad du faktiskt vill se, rörlig media och sånt som serveras om vi inte gör motstånd kan förhäxa oss när vi egentligen hade tänkt göra annat.
- Välj en sort av: Shampoo, tvål, tvättmedel, tandkräm osv och håll dig till den, köp gärna många av samma när du väl handlar.
- Kolla när bilförsäkringens årsförfallodatum är, avsätt en kväll en månad innan då du går igenom alla försäkringar om du vill jämföra priser och eventuellt byta. Dagen efter tecknar du de försäkringar du valt eller beslutar dig för att behålla de du redan har.
- Styr så många räkningar du kan till autogiro eller e-faktura så att du på enklast möjliga sätt hanterar dina utgifter. Handla aldrig något på faktura mellan 28:e och 14:e, betala alla fakturor den 28:e även om det är många dagar kvar på betalningsfristen - så vet du att pengarna du har på kontot den 1:a i månaden är vad du har att använda/spara.
- Är du/ditt barn/en närstående eller vän sjuk eller uppvisar någon form av symtom - läs bara på 1177.se (hur frestande det än är att söka vitt och brett på internet)
- Kolla din privata mail och de sociala media du valt högst en gång om dagen, gärna med en tidsbegränsning du satt själv. Det går också att på Facebook appen i telefonen ställa in så att du får en varning om din tidskonsumtion överstiger ett visst värde. Men gör aldrig det efter du bortstat tänderna inför natten.
- Skaffa bank ID om du inte har det - lär dig det du behöver kunna för att administrera ditt liv digitalt (om du kan) och hänvisa närstående som ber om hjälp till digitalajag.se så att de också kan utveckla den grundläggande kompetensen. Tillgängligt på många språk.
Att bara vara i en känsla utan att tänka en tanke
Tid att göra ingenting alls för en stund
Vänta
utan
distraktion
Sönderhackad tid och avbrutna tankar
Reklampauser
Avbrott i det vi fokuserar på som vi inte styr över själva som reklampauser, nyhetssändingar som sprängs in i filmen osv är så ofta förekommande i reklamfinansierad TV att det på allvar påverkar vår förmåga att fokusera negativt.
Personligen slutade jag helt se på filmer/serier på reklamfinansierade kananler när det om och om igen hände att jag glömde vad det var jag såg på. Antingen hade jag bläddrat vidare till en annan kanal eller så upplevde jag att jag tappat den röda tråden i berättelsen när reklamen väl var slut.
Multitasking
Det har beskrivits som en kvinnlig superkraft ~ förmågan att ha många bollar i luften samtidigt, ha koll på många olika skeenden i samma stund. Men om det är något som bränner ut oss så är det strävan efter att dubbelanvända hjärnan, att ex. sitta på ett möte och hänga med samtidigt som vi kollar och svarar på mail eller annat vi hittar på i vår strävan efter att effektivisera. Även i vårt privata liv försöker vi multitaska - göra eller ha koll på flera olika saker samtidigt.
Det är inte så att hjärnan faktiskt gör saker flytande parallellt utan fokus hoppar mellan de olika saker vi håller på med mer eller mindre snabbt. Precis som när vi kör bil och håller koll på både backspeglar, hastighet, medtrafikanter och kanske en pratande medresenär. Det är en naturlig förmåga som vi vidareutvecklar och det går bra till en viss gräns, men därmed inte sagt att det är hållbart i längden eller hur stor omfattning som helst, inte heller sagt att vi mår bra av det. Tvärtom tyder mycket på att vi inte behåller hälsan i längden om vi övernyttjar denna kapacitet.
Kvinnor är överrepresenterade i Sverige när det gäller psykisk ohälsa och utmattningssyndrom (41% större risk för stressrelaterad psykisk ohälsa än män), tänk om vi inte dubbeljobbade hur skulle vi må då? - ja i dubbel bemärkelse då obalansen mellan män och kvinnor (i parrelationer) fortfarande är tydlig i fördelningen mellan betalt och obetalt arbete och det är skillnad på mans- och kvinnodominerade arbeten i mängden variabler att fokusera på i samma stund. Ett inlägg på Arbets- och miljömedicinbloggen beskriver det översiktligt på ett lättsmält sätt med referens till Försäkringskassans rapport om Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser.
Kontorslandskap eller aktivitetsbaserad arbetsplats
Att ständigt bli avbruten i det man håller på med, att förväntas klara av att behålla fokus (även när hjärnan börjar bli trött) i en miljö där människor går omkring, andra pratar i telefon eller med varandra är utmanande för de allra flesta.
Vi störs på olika sätt av olika stimuli. En kan ha lätt att arbeta trots att det finns ett brus av ljud och kan ha sådant fokus att de knappt ens reagerar på tilltal. En annan kan ha lätt att arbeta fokuserat trots att människor är i rörelse runt dem, visuella intryck påverkar dem inte. Få har båda förmågorna att koppla bort det som stör och tittar man på belastningen på hjärnan när den bistår oss i vår strävan efter att hålla fokus ser man att den sliter hårt. Våra sinnen tar in alla intryck, varje ljud, varje rörelse i ögonvrån, varje vinddrag mot huden eller temperaturväxling i rummet - men hjärnan sållar bort. Ofta har vi lättare att behålla fokus på förmiddagen när hjärnan är utvilad och orkar medan det blir allt svårare ju längre arbetspasset pågår. Slarvar vi med pauser där hjärnan får vila på riktigt (alltså inte gå in i ett socialt sammanhang med mängder av andra intryck som i ett fikarum) så utmanas hjärnan kontinuerligt till kapaciteten är tydligt begränsad. I de aktivitetsbaserade arbetsplatserna där man inte har en egen plats går också möjligheterna till individuella anpassningar förlorade (eller kräver tid för att sätta upp/ta med sig) vilket kan göra att våra fysiska behov också utmanas ytterligare (vilket också påverkar vår förmåga att fokusera och hålla över tid). (En av många intressanta artiklar i ämnet)
Tid och energi för det som är viktigt i livet
I en artikel på SCB framgår det att det 2019 fanns 1,9 miljoner ensamhushåll i Sverige och när de jämför Sverige med övriga EU var skillnaden 2011 27,5% av hushållen i EU och 36,2% i Sverige. De poängterar också att de som bor ensam inte med nödvändighet är singel utan kan ha en partner men av olika skäl väljer att bo separat. Under 2019 bodde 40% av personer över 20 år i Sverige ensamma, som ensamstående med barn, med föräldrar eller kompisar.
Allt oftare möter jag personer som beskriver att de aktivt väljer att leva ensamma för att ha tid för sig själva, ibland som särbos för att kombinera parrelationen med en egen tillvaro för egentid. Andra beskriver att de är singel för att de inte har tid att engagera sig i att hitta en partner och av rädsla för att inte ha tid att ha en partner. Många kvinnor har beskrivit att de väljer att satsa på sin karriär och därför vill vänta till de är "framme" innan de träffar någon, för att undvika risken att hållas tillbaka i sin kärleksrelation. Ensamstående kvinnor som väljer att leva ensam med sina barn efter att den ursprungliga familjekonstellationen spruckit (eller andra/tredje försöket till ny kärnfamilj) - för att de inte vill ha in en annan mans tyckande, beteenden, prioriteringar och traditioner i sitt liv med barnen. Det kan handla om värderingar som krockar om vad som är viktigt i barnuppfostran eller en känsla av att vilja undvika att den vuxna relationen ska konkurrera med föräldraskapet om tid och energi. En och annan kvinna beskriver också relationen till en ny man som ännu en risk för att bli besviken, ha ytterligare ett barn att uppfostra och träna i hushållsarbete. Till och med sin egen sexualitet försakar vissa kvinnor för att det blivit ett för krävande projekt, dels beskriver de hur de behöver hålla sig i trim för att vara smala eller vältränade nog för att duga. Men dels också hur de behöver ansa sig och sminka sig för att se ut på ett visst sätt. Att vara kvinna som uppfyller normen för kärlek har blivit ett tidskonsumerande projekt.
Föräldraengagemanget
Även föräldrarollen i allt för hög omfattning blivit en komplex och omfattande projektverksamhet. Att barnen inte bara ska vara älskade och tas om hand - de ska dessutom aldrig ha tråkigt eller sakna något materiellt. Barnen ska också coachas och peppas att delta i en eller flera sporter. Gärna också ha något kulturellt eller konstnärligt engagemang som att spela instrument. Detta medför att det i föräldraprojektet ska engageras i en logistik för transporter, bakning, försäljning osv.
