Jag är själv en lekman, som inte på något sätt är särskilt insatt i just teknikutvecklingen eller AI. Däremot är jag en människo-människa som på ett eller annat sätt alltid lystrar till sådant som kan påverka människors livsupplevelse, självkänsla, kreativitet, motivation och drivkrafter.
Att AI är tillgänglig för var och en, både oss som privatpersoner och de som bedriver verksamhet i vinstsyfte påverkar oss redan idag och kommer att förändra mycket för oss är ofrånkomligt. Vi människor har alltid haft en stark drivkraft till att utveckla metoder och verktyg som besparar oss möda, tid eller resurser. Och när vi gör det så förändras våra behov. Det sker inte över en natt utan över en period av tid och när vi, som just nu när det gäller AI, går in i förändringen så har vi ingen aning om hur det kommer att se ut på andra sidan, vad det kommer att leda till.
Just denna ovisshet föder och göder oro - det är ofrånkomligt. Men vad vi väljer att göra för att mildra oron eller i bästa fall förebygga oron gör stor skillnad. Som en passus kan jag förtydliga att jag här använder det milda ordet oro, men reaktionerna hos individerna i en samhällsomvälvning är som ni alla förstår allt ifrån kittlande nyfiken anspänning till
existentiell ångest och depression.
På samma sätt som vi historiskt varit rädda att robotar ska ta över och göra människor överflödiga finns samma oro nu inför AI. Den rädslan kanske är befogad tänker vi och ser framför oss hur våra samtidigt pågående forskningsframsteg när det gäller humanoida robotar och hur de kan kombineras med AI.
Då gäller det att lite vaket faktiskt utforska vad som är det sant mänskliga - vad kan varken humanoida robotar eller AI göra som bara vi människor kan?
Vad är AI och vad kan det faktiskt användas till?
AI, eller artificiell intelligens, är ett område inom datavetenskap som syftar till att skapa system eller maskiner som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens.
AI kan användas till många olika ändamål, till exempel:
Den pågående debatten om farorna och framtiden med AI
Alltid när vi människor utvecklar något nytt behöver vi utvärdera vilka konsekvenser det får för mänskligheten. Farhågor har lyfts kring allt ifrån att vi ska tappa kontrollen över vad som är sant/falskt, fakta/falska nyheter till att faktiskt ha AI som tar över viktiga samhällsfunktioner och stänger människan ute så att vi inte längre kan stänga av AI. Det är viktiga risker att diskutera och förhoppningsvis hitta trygga lösningar kring - ex när det gäller energi/EL distribution, trafikövervakning, banksystem, medicinska system och så vidare i en oändlighet.
Debatten handlar om etiska frågor kring dess användning ex:
Debatten leder till lösningsförslag som sedan behöver fastslås genom lagstiftning och på andra sätt - i alla länder i världen, vilket är en av vår tids större utmaningar.
Exempel på hur lösningsförslagen kan se ut kring en av dessa frågor: hur man kan undvika diskriminering av vissa grupper med hjälp av AI. Några möjliga sätt att göra det är:
Så där vi är i tiden just nu pågår alltså en exponentiell utveckling av AI i många olika hörn av världen, både vid institut som har en huvudman och i solitära utvecklingsinitiativ som enstaka personer eller kreativa grupper som inte har formell bindning eller huvudman.
Apropå debatten om AI så är den i Sverige också en förlängning av den som inleddes när Internet flyttade in i vart och vartannat hem. När skolorna mötts av oanade möjligheter till plagiat och så vidare, i och med att information blivit allt mer tillgänglig. Min fundering är om inte detta med AI kommer att ännu mer påtagligt kommer att förändra undervisning och akademiska prestationer, vad vi faktiskt lär oss, behöver lära oss och hur det görs. För hur ska lärare kunna ligga steget före kunskapsmässigt, jag antar att det snarare blir lärarens roll snarare att undervisa i hur man lär sig, i källkritik och i hur man söker fram den information man behöver? Och att undervisning kanske snarare behövs i de praktiska ämnena, där man behöver öva med händer och kropp.
Har Google gjort oss smartare?
I drygt 10 år eller så har vi haft smartphones med google tillgänglig i varje människas ficka. Jag och många andra har för vana att googla allt vi vill veta i samma stund som nyfikenheten slår till och vi vill veta något. Att det har fått effekter på hur vi hanterar fakta och hur vi lär oss saker är ju ofrånkomligt, men har det gjort oss smartare?
För som jag ser utvecklingen av AI, där vi är just idag för oss vanligt folk är en vidareutveckling av sökmotorerna. Allt faktabaserat vi kan få för oss att vilja veta behöver vi inte längre gå till en bok eller särskild webbsida för att läsa - vi skriver in vår fundering och får en snabbt producerad rapport. Beroende på vilken AI-plattform man använder får man direkta länkar till mer information och kan granska sina källor. Men om man exempelvis använder Skriv funktionen i Bing (inbyggt i Microsoft Edge) så får man en text som framställs som fakta - utan källhänvisningar. Den låter trovärdig men vad vet vi egentligen om det?
Nåväl min huvudsakliga frågeställning i detta stycke var om vi blivit smartare, alltså har vår intelligens på något sätt påverkats eller vår kompetens i livet.
Bing AI skriver
Det är en fråga som många forskare, pedagoger och vanliga användare har ställt sig. Svaret är inte så enkelt som ett ja eller nej. Google har utan tvekan gett oss tillgång till en enorm mängd information, som vi kan söka, filtrera och analysera på olika sätt. Men har det också förbättrat vår förmåga att tänka kritiskt, lösa problem och skapa ny kunskap? Eller har det snarare gjort oss mer beroende av externa källor, mindre fokuserade och mer ytliga i vårt lärande?
Det finns argument för både positiva och negativa effekter av Google på vår intelligens. Vissa studier har visat att Google kan hjälpa oss att utveckla våra metakognitiva färdigheter, det vill säga vår medvetenhet om hur vi lär oss och hur vi använder olika strategier för att hitta och bearbeta information. Google kan också stimulera vår kreativitet, eftersom det ger oss möjlighet att utforska olika ämnen, kombinera olika idéer och skapa nya samband. Dessutom kan Google främja vårt samarbete, eftersom det gör det lättare att dela och diskutera information med andra.
Å andra sidan finns det också studier som pekar på att Google kan ha negativa konsekvenser för vår intelligens. Till exempel kan Google minska vår motivation att lära oss, eftersom vi kan känna att vi redan har all information vi behöver tillgänglig. Google kan också försämra vår minneskapacitet, eftersom vi inte behöver anstränga oss för att komma ihåg fakta eller detaljer som vi kan googla när som helst. Google kan även påverka vår förmåga att bedöma informationens kvalitet och trovärdighet, eftersom vi kan bli mindre kritiska och mer benägna att lita på de första resultaten som visas.
Sammanfattningsvis är det svårt att ge ett entydigt svar på om Google har gjort oss smartare eller inte. Det beror på hur vi använder Google, vilka syften vi har med vår sökning och vilken typ av information vi letar efter. Det viktigaste är kanske att vara medveten om både fördelarna och nackdelarna med Google, och att försöka hitta en balans mellan att utnyttja dess potential och att utveckla våra egna intellektuella färdigheter.
Så gott som alla kreativa former behöver samexistera med AI
När jag började reflektera kring detta tänkte jag kanske aningen förenklat att vår kreativitet inte skulle kunna ersättas av AI. Men så för några månader sedan såg jag en dokumentär där de beskriver att det redan idag framställs romaner, film manus och annat material helt eller delvis av AI. Så min nyfikenhet växte och när jag nu på internet, delvis med stöd av Bing utforskar denna frågeställning lär jag mig följande (gott om länkar i texten nedan, direkt från Bing):
Romaner och manus:
Ja, det finns redan idag romaner som har skapats helt eller delvis med hjälp av AI. En författare vid namn Tim Boucher har till exempel skapat nästan 100 romaner, komplett med illustrationer, med hjälp av AI-verktyg som ChatGPT och Anthropic’s Claude1. Hans mål var att skapa spännande e-böcker som kombinerar sci-fi med AI-genererade världar1. Det finns också andra författare som använder AI som både tema och verktyg i sina romaner2. 😊
Musik:
Det är svårt att säga exakt hur vanligt det är att musik, låttexter och faktiska ljudklipp som är framställda helt eller delvis med material genererat av AI. Det finns dock många AI-verktyg tillgängliga på marknaden som kan generera videoinnehåll, musik, röst och text1. Dessa verktyg används av både professionella och amatörskapare för att skapa innehåll snabbare och mer effektivt.
AI kan skapa och sjunga en sång. Det finns flera AI-baserade musikgeneratorer som kan användas för att skapa musik och låtar, inklusive sång. Ett exempel på en sådan tjänst är Voicemod, som använder AI-baserad teknik för att automatiskt omvandla text till minnesvärda melodier och rytmer1.Det finns också andra AI-baserade musikgeneratorer som Soundraw, AIVA, Boomy, Soundful och Ecrett Music1. Dessa verktyg tillåter användare att snabbt och enkelt skapa musik, anpassa låtar och i vissa fall till och med generera inkomster genom streamingtjänster1.
Film:
AI kan användas på många olika sätt i filmindustrin. Enligt en artikel på nischad.se, genomgår filmindustrin en dramatisk förändring med framväxten av artificiell intelligens (AI)1. AI har redan använts för att skriva och regissera kortfilmer och simulera skådespelares röster2. Detta väcker frågan om AI kan göra skådespelare överflödiga i framtiden2.
En annan användning av AI i filmindustrin är att inkludera CG-karaktärer i verkliga scener1. Nikola Todorovic, medgrundare till Wonder Dynamics, använder AI för detta ändamål och ser det som ett sätt att demokratisera filmindustrin genom att sänka trösklarna för att komma in i den1.
Sammanfattningsvis kan AI användas på många olika sätt i filmindustrin, inklusive att skriva och regissera filmer, simulera skådespelares röster och inkludera CG-karaktärer i verkliga scener. Detta kan leda till nya möjligheter och utmaningar för filmindustrin.
En CG-karaktär (Computer Generated Character) är en karaktär som skapas med hjälp av datorgrafik. Detta innebär att karaktären är helt digital och inte baserad på en verklig person eller föremål. CG-karaktärer används ofta i filmer, TV-program, videospel och andra former av digital underhållning för att skapa realistiska och fantasifulla varelser och miljöer. Det finns många olika tekniker och verktyg som används för att skapa CG-karaktärer, inklusive 3D-modellering, texturering, rigging och animering1. 😊
Bilder:
Det finns också exempel på hur AI-genererat innehåll har använts i olika sammanhang.Till exempel har Shutterstock meddelat att de kommer att börja sälja AI-genererade stockbilder med hjälp av OpenAI1. AI-genererade bilder representerar nytt innehåll som skapats med hjälp av AI-teknik som tränat på miljontals verkliga tillgångar, beskrivningar och nyckelord3. AI-innehållsgeneratorer kräver viss mänsklig input som en beskrivning, uppmaning eller parametrar3. Shutterstocks AI-bildgenerator är utformad med skapare i åtanke och erbjuder över 100 konstnärliga stilar och stöd för över 20 språk2.
Det finns exempel på AI som har målat en fysisk tavla med pensel. Ett exempel är en tavla som skapades av en algoritm och såldes för 432 500 USD1. Algoritmen bestod av en Generator och en Discriminator. Generatorn skapade tavlorna och Discriminatorn värderade skillnaden mellan det algoritmen skapat och det som människor tidigare målat1. För att lära datorn måla visades den 15 000 porträtt målade från fjortonhundratalet till nutid och datorn gick igenom dessa för att lära sig hur man målar1. 😊
Det jag så här långt då kommit fram till har minst möjlighet att ersättas av AI är mänskliga framföranden live. Som vanlig teater där publiken sitter i salongen, spoken word poetry som framförs live lika så.
Detta är sannerligen fascinerande. 😊
Denna text är skapad med Bing "Skriv" AI som tillhandahålls för oss alla i webbläsaren Microsoft Edge.
Skriv om: alla kvinnor kan träffa kärleken, även i vuxen ålder
Inställningarna för texten var:
Entusiastisk
Blogginlägg
Långt
Hej alla! Jag heter Anna och jag är en 45-årig kvinna som har hittat kärleken igen efter en lång och smärtsam skilsmässa. Jag vill dela med mig av min historia och ge er hopp om att alla kvinnor kan träffa kärleken, även i vuxen ålder.
Jag var gift i 20 år med min ungdomskärlek, men för två år sedan bestämde han sig för att lämna mig för en yngre kvinna. Jag var helt förkrossad och trodde att mitt liv var över. Jag hade ingen lust att gå ut, träffa nya människor eller ens ta hand om mig själv. Jag isolerade mig från mina vänner och familj och försökte bara överleva dag för dag.
Men en dag fick jag ett samtal från en gammal klasskompis som jag inte hade pratat med på länge. Hon berättade att hon hade anmält sig till en online-datingsida och att hon hade träffat en underbar man som hon var kär i. Hon sa att hon ville att jag också skulle prova och att hon hade fixat ett gratis medlemskap åt mig. Jag var skeptisk och tveksam, men hon övertalade mig att ge det en chans.
Jag skapade en profil och började titta på några av de andra medlemmarna. Jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad av hur många trevliga och intressanta män det fanns i min åldersgrupp. Jag fick några meddelanden och svarade artigt, men inget klickade riktigt. Tills jag såg honom.
Han hette Erik och han var 48 år gammal. Han hade ett leende som smälte mitt hjärta och ett par blå ögon som fick mig att tappa andan. Han skrev att han var en änkling som hade förlorat sin fru i cancer för tre år sedan och att han hade två barn som var utflugna. Han sa att han letade efter någon som kunde dela hans intressen för natur, resor och musik. Han sa också att han tyckte att jag var vacker och att han ville lära känna mig bättre.
Jag kände en gnista som jag inte hade känt på länge och jag svarade genast. Vi började chatta och upptäckte att vi hade mycket gemensamt. Vi skrattade, flirtade och delade våra livserfarenheter. Vi bestämde oss för att träffas på ett fik nära där jag bodde.
När jag såg honom i verkligheten blev jag ännu mer attraherad av honom. Han var lång, välklädd och hade ett varmt handslag. Han gav mig en kram och en kyss på kinden och sa att jag var ännu vackrare än på bilderna. Jag rodnade och tackade honom.
Vi satt i flera timmar och pratade om allt möjligt. Vi kände en stark koppling och en ömsesidig respekt. Han var snäll, rolig, intelligent och romantisk. Han berättade om sin fru som han fortfarande saknade, men som han hade accepterat att förlora. Han sa att han inte ville ersätta henne, utan hitta någon ny som kunde göra honom lycklig igen. Han sa att han trodde att den personen var jag.
Jag blev rörd av hans ord och kände samma sak för honom. Jag berättade om min ex-man som hade svikit mig, men som jag hade förlåtit. Jag sa att jag inte ville leva i det förflutna, utan se framåt mot framtiden. Jag sa att jag trodde att den framtiden innehöll honom.
Vi kysste varandra passionerat och bestämde oss för att ses igen snart. Sedan dess har vi träffats flera gånger och vi har blivit ett par. Vi har presenterat varandra för våra familjer och vänner, som alla är glada för vår skull. Vi har också planerat en resa till Paris nästa månad, där vi ska fira vår kärlek.
Jag är så lycklig och tacksam för att jag har hittat Erik. Han är den bästa som har hänt mig och jag älskar honom av hela mitt hjärta. Han får mig att känna mig ung, vacker och levande igen. Han är min själsfrände och min bästa vän.
Jag vill säga till alla kvinnor där ute som är i samma situation som jag var: Ge inte upp! Det finns någon för alla, oavsett ålder, bakgrund eller omständigheter. Du är värd att bli älskad och du kan träffa kärleken igen. Det gjorde jag, och det kan du också!
Denna sida är till stora delar framställd med hjälp av olika stycken text som är genererad av Microsoft Bing. För att generera text till en produktion så som denna sida fordras mina frågeställningar, min personliga sållning av information och mitt sammanfogande av informationen till något som blir presentationen som du kan ta del av.
Av nyfikenhet frågade jag Bing "Hur kan man källhänvisa den text som framställs i Skriv-funktionen Bing tillhandahåller?" och jag fick detta tydliga svar (med smiley och allt):
Om du använder text som genereras av Skriv-funktionen som Bing tillhandahåller, kan du hänvisa till det som “genererad av Bing” eller “genererad av Microsoft Bing”. Det är viktigt att notera att texten som genereras av Skriv-funktionen är unik och inte hämtas från någon annan källa. Därför bör du inte använda traditionella citattekniker som fotnoter eller parenteser för att hänvisa till texten. Istället kan du helt enkelt ange att texten genererades av Bing i din text. 😊
"Kan jag använda text som genereras av Skriv-funktionen för komersiella ändamål?"
Ja, du kan använda text som genereras av Skriv-funktionen för kommersiella ändamål. Texten som genereras av Skriv-funktionen är unik och skapad av Bing, så du kan använda den på samma sätt som du skulle använda annan text som du själv har skrivit. Det är dock viktigt att följa gällande lagar och regler när det gäller användning av text för kommersiella ändamål. 😊
"Hur kan jag använda text som genereras av Skriv-funktionen på ett effektivt sätt?"
Text som genereras av Skriv-funktionen kan användas på många olika sätt för att effektivisera ditt arbete. Här är några exempel på hur du kan använda texten på ett effektivt sätt:
Sammantaget kan texten som genereras av Skriv-funktionen vara ett kraftfullt verktyg för att effektivisera ditt arbete och spara tid och ansträngning. 😊
Men självklart finns det begränsningar, med rätta. Den som exempelvis ska skriva en akademisk uppsats måste följa de regler för detta som gäller och lika så i andra sammanhang.
Ja, det finns flera olika regler och riktlinjer för källhänvisning som du bör följa när du skriver en akademisk uppsats. En vanlig metod för källhänvisning är Harvard-stilen, där källhänvisningar i texten markeras med parenteser1. Det finns också andra metoder för källhänvisning, så det är viktigt att du tar reda på vilken metod som används vid ditt lärosäte och inom ditt ämnesområde.
När du skriver en akademisk uppsats är det också viktigt att du följer de grundläggande reglerna för vetenskapligt skrivande. Detta innebär bland annat att du ska vara noggrann med att redovisa dina källor och att du ska använda korrekta referenser för att hänvisa till tidigare forskning och andra källor2.
Det är också viktigt att du följer de formella kraven för dispositionen av din uppsats, inklusive titelsida, sammanfattning, innehållsförteckning och referenslista2. Dessa krav kan variera mellan olika lärosäten och ämnen, så det är viktigt att du tar reda på vilka regler som gäller för just din uppsats.
Sammanfattningsvis finns det flera olika regler och riktlinjer för källhänvisning och vetenskapligt skrivande som du bör följa när du skriver en akademisk uppsats. Det är viktigt att du tar reda på vilka regler som gäller vid ditt lärosäte och inom ditt ämnesområde för att säkerställa att din uppsats uppfyller de formella kraven. 😊
Så vi "bingar" inte textdelar till akademiska verk - men vad gäller om vi skriver ett kreativt verk? "Hur kan man åberopa upphovsrätt eller imateriella rättigheter för en text eller framställning som delvis innehåller text genererad av Bing? Exempelvis om man skrivit en bok men valt att nyttja Skriv-funktionen i vissa delar?"
Enligt svensk lagstiftning måste en människa ha varit involverad i skapandeprocessen för att upphovsrätt ska gälla1. Detta innebär att om du har skrivit en bok och använt Skriv-funktionen i vissa delar, så kan du åberopa upphovsrätt för de delar av boken som du själv har skapat, men inte för de delar som genererats av Bing.
Det finns dock gråzoner när det gäller ai-genererad text. Om en människa har varit inblandad i skapandeprocessen och fattat några avgörande beslut, skulle man kunna argumentera för att upphovsrätt gäller1. Hur stor del som behöver vara ”rent ai” för att kunna använda texten fritt behöver avgöras utifrån det vanliga originalitetskravet i upphovsrätten1.
Sammanfattningsvis kan man säga att om du har skrivit en bok och använt Skriv-funktionen i vissa delar, så kan du åberopa upphovsrätt för de delar av boken som du själv har skapat. Det är dock viktigt att vara medveten om gråzoner och originalitetskrav när det gäller ai-genererad text. 😊
Frågan för mänskligheten att lösa härifrån och framåt är hur i allsindar vi ska ha koll på detta, hur det ska kunna övervakas och hur eventuella tvister om upphovsrätt ska kunna lösas ut. Som tur är behöver jag inte lösa ut den frågan utan kan knåpa på efter bästa förmåga och inspiration som jag vill - bara jag är klar över vad som är mina ord och vad som är Bing och att komma ihåg att synliggöra vad som är genererat av Bing.
Stora utvecklingskliv på bred front som ex Industrialiseringen i västvärlden under 1700- och 1800-talet skapar samhällsförändring på både gott och ont. Då genomgick länder en snabb övergång från jordbrukssamhällen till industrialiserade nationer. Nya metoder för produktion och tekniska innovationer gjorde det möjligt att tillverka varor i större skala och till lägre kostnad, vilket ledde till en större tillgång på varor och tjänster.
Detta ledde till ekonomisk tillväxt och nya yrkesmöjligheter vilket också resulterade i en förbättrad levnadsstandard, minskad fattigdom och ökad social rörlighet för många människor, med ökad tillgång till bättre arbetsvillkor, utbildning och hälso- och sjukvård. Men det hade också sina nackdelar. Fabriker och gruvor skapade dåliga arbetsförhållanden och lång arbetsdag, vilket fick människor att känna oro för sin hälsa och välbefinnande. Många människor och familjer tvingades flytta till storstäderna för att arbeta i fabrikerna, vilket ledde till övercrowding och fattigdom.
Industrialiseringen var en nyckelfaktor i att forma det moderna samhället och förändra livet för vanliga människor. Det jag reflekterar kring när jag ser tillbaka på industrialiseringen är dels människors alltid närvarande behov av att vara behövda och drift att skapa sitt livsuppehälle, försörja sig här gick hand i hand med utvecklingen av produktions & konsumtionssamhället. Människor som samlas och blir medveten om andra utöver den egna gården, byn, byggden och får syn på vad som är möjligt gör också att vi människor i den tiden mer utbrett blev medveten om vad levnadsstandard kan innebära och vi började sträva efter att höja vår egen levnadsstandard.
Nästa kliv i utvecklingen som kan knytas till vårt arbetslivsdeltagande tillika våra förutsättningar att skapa den levnadsstandard vi valt att sträva efter är robotiseringen.
Industrin i Sverige och Europa började använda robotar i markant ökad omfattning under 1960-talet. Med tekniska framsteg inom robotik och automatisering blev det möjligt att effektivisera produktionsprocesserna och öka produktiviteten. Robotarna ersatte människor i monotont och farligt arbete så att arbetskraften blev mindre fysiskt ansträngd och möjliggjorde snabbare och mer exakt tillverkning av produkter. Denna teknologiska utveckling ledde till en omstrukturering av arbetsmarknaden och möjliggjorde för företagen att producera mer på kortare tid. Sedan dess har robottekniken fortsatt att utvecklas och används nu inom olika branscher över hela världen.
Robotarnas framsteg inom industrin har lett till ökad produktivitet och effektivitet. Men då och då har det också skapat oro bland människor. Rädslan för att robotar ska ta över människors jobb och leda till arbetslöshet är och har hela tiden varit påtaglig. För att lugna människors oro har man försökt nå ut med budskapet att robotar är här för att underlätta arbetet, inte för att ersätta människor. Genom att se robotar som komplement till mänsklig arbetskraft kan vi dra nytta av deras förmågor och skapa en mer framgångsrik industriell framtid.
För var och en av oss har andra typer av tekniska hjälpmedel blivit något som vi alla använder i vår vardag, i vårt vardagliga liv - som vi aldrig skulle vilja avstå. Allt ifrån bilar, tvättmaskiner, spisar är ju på motsvarande sätt effektiviseringar och förenklingar i vårt liv. Ser vi till både arbetslivets förändring och vår individuella levnadsstandards utveckling som här gått hand i hand har arbetet blivit mindre slitsamt och säkrare tack vare robotar, det har också blivit mindre mentalt meningslöst - vi har utvecklat andra förmågor och sätt att arbeta för att bidra till något i samhället eller andra människor för att generera vår inkomst. Med de större penseldragen har beskrivits att vi gick från industrialisering till informationssamhälle även om industrin fortfarande är en omfattande näringsgren.
Informationssamhället, även kallat IT-samhället, var ett begrepp som började användas i västvärlden på 1980-talet i och med persondatorernas intåg i hemmen. Det är en period där människans hantering av information i hög grad ersätter mycket fysiskt arbete. Det fick sitt genomslag på 1990-talet när Internet fick en allt större spridning och genom att massmediernas makt i samhället ansågs ha blivit större1.
Informationssamhället har haft en stor påverkan på arbetsmarknaden. Digitaliseringen har inneburit att många arbetsuppgifter kan automatiseras, vilket har lett till att vissa yrken har försvunnit eller förändrats1. Detta gäller inte bara inom industrin, utan även inom tjänstesektorn där även kvalificerade yrken som advokater, redovisningskonsulter och läkare påverkas1. Samtidigt har digitaliseringen också skapat nya arbetstillfällen, särskilt inom IT och datarelaterade områden2.En annan effekt av digitaliseringen är att kraven på kompetens och utbildning ökar. Detta innebär att det blir allt viktigare att ha en hög utbildningsnivå och att kunna anpassa sig till den nya tekniken1. Detta ställer också krav på skolan och företagen att erbjuda utbildning och kompetensutveckling för att möta dessa behov1.
Så... min slutsats är att: för varje föränding som vår utveckling skapat har människan oroat sig för att bli överflödig - men varje gång har både människans bidrag och behov förändrats till något nytt. När vi lär oss använda AI som ett verktyg kan vi rikta vår mänskliga potential och energi mot att skapa något annat, bidra med det som är sant mänsklig som AI inte kan.