Föräldraskap
Att bli och vara förälder
Att som biologisk varelse, människa och vuxen finns det en stark drift att föröka sig.
I vissa fall talar vi lättsamt om den biologiska klockan som tickar, när det börjar vara dags i en vuxen människas liv att skaffa barn. För den som inte kan få egna biologiska barn kan både sorg och olika utmaningar följa. Med medicinskt stöd kan många få hjälp på olika sätt, andra kan få möjligheten att adoptera medan ytterligare andra väljer att vara stödfamilj och ta emot andra barn för att erbjuda dem som bättre förutsättningar i livet för kortare eller längre tid. Socialförvaltningen i de allra flesta kommuner i Sverige söker kontinuerligt efter vuxna som vill göra en skillnad för att stödja, den som vill veta mer vänder sig med fördel till sin kommun.
Både för föräldrar som får biologiska barn och de som adopterar finns det stöd att få i sitt föräldraskap. Dels finns en statlig kunskapskyndighet, MFoF, med ansvar för familjerätt, föräldraskapsstöd och familjerådigivning. Riksdagen har beslutat att öka det generella statsbidraget som möjliggör för kommunerna att erbjuda en ökad tillgång till föräldraskapsstöd. Alla kommuner ska erbjuda stöd från småbarnsåren till vuxen ålder. Ofta finns det både stöd och utbildningar.
För föräldrar som kommer från andra länder finns det möjlighet att genom deltagande i Samhällsorientering lära sig mer om det som är viktigt för att få livet att fungera väl i Sverige. Som förälder finns det många viktiga aspekter, där kulturella skillnader och familjens sociala utsatthet kan vara särskilt viktiga att belysa. För den som kommer till Sverige som flykting och omfattas av möjligheten till att beviljas Etableringsprogrammet är det obligatoriskt att delta i Samhällsorienteringen. Den information som finns för nyanlända föräldrar är också en bra grundläggande information för alla som blir föräldrar, som i övrigt inte fått så mycket till introduktion i föräldraskapet. Men viktigast är att vända sig till socialförvaltningen i sin kommun om man stöter på problem.
Hur är en bra förälder?
Det finns en hel del på internet om just att vara en bra pappa eller en superpappa, vilket gäller lika för mammor eller supermammor. Dock finns en hel uppsättning ytterligare förväntningar och outalade krav på mammor, som kvinnor inte minst ställer på sig själv - som vi verkligen behöver tänka över lite mer medvetet.
För att göra en samlad bild av vad de tar upp presenteras här punkterna som tas upp.
1
Närvaro - att ta sig tid
Högst upp på alla listor landar Att prioritera tid med barnen eller familjen. Det räcker inte med att göra bra saker för sin familj ex jobba och dra in pengar till familjen - om man inte spenderar tillräckligt med tid med barnen är det svårt att förmedla känslan av att man verkligen bryr sig om dem.
Att ta vara på möjligheten att vara föräldraledig lägger en god grund, att turas om med den andra föräldern att dela vardagens stora händelser - att hämta eller lämna på förskola och liknande. Inte bara att hantera det som en rutin - utan se det som en möjlighet till kvalitétstid, gör det magiskt om du kan - annars kan de, låt dem visa hur. Att visa intresse för och följa med på barnets aktiviteter, att vara närvarande på viktiga dagar som födelsedagar, skolavslutningar eller när något är känslomässigt svårt är alltid viktigt att prioritera som förälder.
2
Närhet & livgivande
Att vara den som ger det som verkligen behövs, både när det gäller mat och tröst. Det kan vara svårt att etablera den relationen om den andra parten alltid finns där, så försäkra dig om att få egen tid med barnen där det är du som fyller de viktigaste behoven. Att lära barn hur man håller sig frisk är något som både lärs ut genom att vara en god förebild och genom att förklara de val man gör i både kost och liv.
Var tillgiven, krama och håll barnen i handen när de är små (så länge de låter dig). Berätta för dem att du älskar dem. Ta tillfället att vara den som lägger dem för natten och även om den andra föräldern nattar var noga med att krama och säga god natt.
3
Lyssna & respektera
Inget får en människa att känna sig så viktig som Att bli lyssnad på. Att som vuxen faktiskt låsa uppmärksamheten till det som barnen berättar, att nyfiket fråga mer om hur det ser ut och fungerar från deras horrisont är att vara i samtal med dem. Att lyssna lugnt utan att vara fördömande, visa att du är uppriktigt intresserad av dem. Våga vara öppen och ärlig, om du berättar något om dig själv eller dina erfarenheter våga visa känslor - men håll gärna balansen så att barnets taltid inte blir mindre än din. Viktigast av allt: Ta ditt barn på allvar, även om de frågar knepiga saker eller lyfter roliga missförstånd, visa att de är okej som frågar och förklara utan att få dem att skämmas. Vissa saker kanske ni kan ta reda på tillsammans, en bonus är att du då kan lära barnet var hen hittar svaren själv.
Om barnet är rädd att tappa din uppmärksamhet kanske de försöker prata fort, så att både talet och innehållet blir otydligt. Om barnet är rädd för att du ska överreagera eller tappa humöret och kritisera dem kommer de inte vara mer benägna att berätta för dig.
4
Vägledning & fostran
Det är av stor betydelse att vara förälder, den som är förälder har ansvar för att visa skillanden på vad som är rätt och fel, att ge vägledning och att vara den som sätter gränserna. Vi ska inte vara kompisar först och främst - utan källan till kunskap och vägledning. Ett sätt att också ge vägledning är att på ett ödmjukt och respektfullt sätt dela med oss av våra egna åsikter och ställningstaganden.
När vi lär barnen skillanden mellan rätt och fel handlar det ofta om att visa vilka beteenden som är rätt i vilka situationer. Det är viktigt att vår vägledning sker på ett repsektfullt sätt - med en grund i kärlek, en vilja att värna barnen från fler misstag, utan att försätta dem i en situation där de översköljs av skam. Vi vill att de ska uppfatta skillnaden, att de som person är okej och bra, men att det var beteendet som var olämpligt och förstå skillnaden mellan olika situationer. Eftersom ett beteende kan vara rätt i en situation men helt fel i en annan.
Disciplin - att korrigera felaktiga beteenden, ägnar vi oss åt för att vi älskar dem och vill att de ska lyckas bra i livet - inte för att vi själva känner oss frustrerade eller besviken. Det är alltid mer effektivt att uppmuntra önskade beteenden och korrigering mottas också bäst av en förälder som också är bra på att berämma. Beröm förbättrar och stärker ett barn, det får barnet att känna sig uppskattat och stärker deras självkänsla. Den som får beröm vill gärna fortsätta hålla sig i det goda ljuset.
Att undvika viktiga konflikter är bara fegt. Men alla konflikter är inte värda vår uppmärksamhet och bör aldrig uppstå. Gör därför upp med dig själv eller din föräldrapartner om vilka regler eller beteenden som är viktiga och vad ni faktiskt kan bortse ifrån.
6
Skapa trygghet
Visa att det går att känna rädsla men att våga ändå. Försök se saker ur barnens perspektiv och förklara vad du ser då med stöd av din vuxna referensram. Det som är skrämmande kan ofta framkalla rädsla just för att det är okänt eller för att man inte förstår det, eller har missförstått något.
Var tålmodig, genom att inte tappa humöret ger du barnen tid att relatera, fundera och reagera på det du riktar din uppmärksamhet mot - så att de är redo för facit eller din syn på saken. Ingen människa lär sig något genom att tyckande eller kunskap/fakta öses över dem som ett vattenfall - de behöver förstå att de inte förstått så att de har en frågeställning - då först kan de ta emot och omsätta det du försöker lära dem.
Ge barnen en chans att fatta beslut, visa dem olika alternativ och stöd dem att våga göra vissa avgöranden själva. Lär dem att se var de har makten att avgöra och när det inte är läge att debattera eller ifrågasätta. I relation till föräldrarna bör det vara en jämn blandning, där vissa saker är absoluta och andra mer lämpliga att träna eget beslutsfattande. Om barnet tar beslut som får negativa konsekvenser - var ett stöd i hanteringen av dem, utan att skuld eller skambelägga, så tar de klokare beslut i framtiden när du inte finns där som stöd.
Lär dina barn att vara självständiga, det är sund och gott att du finns där som förälder och stöd nu - men visa dem mot oberoende och hur de också behöver se upp för att inte fastna i ledband hos osunda auktoritärer.
5
Föräldrateamet
En pappa/mamma är oftast hälften av ett föräldrateam, ju bättre detta team fungerar tillsammans desto bättre situation att växa upp i är det för barnen. Älska eller hedra den andra föräldern till dina barn - ta i alla fall ditt vuxna ansvar att se till att er relation är så respektfull och stödjande som den behöver vara för att ert teamarbete som föräldrar till dina barn ska fungera optimalt.
Som vuxen är du i varje ögonblick en förebild som visar dina barn, alla barn i byn, hur det är okej och förväntat att bemöta andra människor. Både närstående och främlingar. Dina värderingar blir deras värderingar, men i ett barns naiva världsuppfattning och i vissa bitar kanske otydliga eller missförstådda värderingsgrund kan de bli farligt felaktiga i sin utlevelse. Barn tolkar och härmar dig, utifrån sin dittills uppbyggda referensram. Därför är det viktigt att vakta sin tunga, visa de beteenden som man själv står för som rätt och att gärna förklara och berätta om sina etiska ställningstaganden och värderingar - det blir ovärderlig vägledning.
Föräldrateamet är också de som främst av alla visar känslor, vad det är rimligt att reagera på och hur våra reaktioner kan se ut. Vi behöver visa barnen kärlek, intimitet (om än inte sexualitet) och förtroende - men också hur vi hanterar aggressioner, besvikelser och sorger. Visa hur ni stöttar varandra men också hur man hanterar konflikter.
7
Lek och ha roligt
Pappor har en tendens att leka med sina barn på ett sätt som mammor inte gör, och det är bra, för barnen behöver båda sätten. Men om mamman till dina barn inte leker alls med barnen kan ditt viktiga bidrag vara att även locka henne till lek.
Att skratta och ha roligt tillsammans stärker hela er familj, vi mår alla bra av att ha lek i sinnet och skratt i vår vardag. Oavsett om det är fysisk lek och bus eller att vi berättar vitsar för varandra. Var och en hittar sitt eget sätt att leka med barnen, detta prestigelösa ofta spontana sätt att umgås som hjälper oss att slappna av och bara ha roligt. Det är i leken vi övar våra förmågor och färdigheter, där vi vuxna också kan visa att vi inte är världsbäst på allt.
Spela spel, pyssla, rita, öva på att spela instrument, sjung, baka, bygg med lego eller hitta något som är bara er grej - detta kan aldrig ersättas av filmstunder eller annan form av passiv underhållning som kan också kan dela för en mysig stund.
Det finns så många många fler råd, här kommer ytterligare några i punktform
- Ta pappa/mamma -pauser, att vara frånvarande för att fylla på med egen energi är minst lika viktigt
- Uteckla ditt föräldraskap genom att lära känna dig själv - ta hand om dina egna problem så du inte upprepar andras misstag mot dig - mot dina egna barn
- Dela lika på föräldransvaret i er relation, genom att göra din del av "arbetet" visar du barnen att de är viktiga för dig med
- Lova inte mer än du kan hålla - hänge dig inte åt kompensationsbeteenden när du får dåligt samvete för att du sagt nej eller varit frånvarande.
- Njut av det, barnen växer upp så fort. Lita på dina instinkter - så kommer du göra mer rätt än fel
- Oroa dig lagom, världen är en läskig plats men du kan inte skydda barnen från allt, då lär de sig inte leva.